ADDIS - en strukturerad metod
ADDIS är ett strukturerat intervjuformulär som får fram en bedömning/diagnos av alkohol- och drogproblematik enl. ICD-10 och DSM-IV:s diagnoskriterier.
Med dessa kriterier kan man se om problemet handlar om ett skadligt bruk/missbruk eller beroende.
ADDIS är en översättning av amerikanska SUDDS (Substance Use Disorder Diagnostic Schedule) - ett diagnosinstrument utvecklat av Norman G. Hoffmann, Ph.D och Patricia A. Harrison, Ph.D och validerat på Mayo Clinic, Rochester MN, USA.
ADDIS består av 75 frågor och en intervju tar minst en timme, längre tid krävs om flera droger har använts. Genom ADDIS får man information om olika faktorer som är relevanta inom beroendeproblematiken såsom stress under det senaste året, ångestindikationer, screening av depression och spel samt användande av koffein, nikotin och mat. ADDIS identifierar alkohol- och drogberoende på ett tidigt stadium samt även ett beroende i remission, d v s att ett beroende har utvecklats och ligger latent men är inte aktuellt just nu, vilket är av oerhörd vikt vid exempelvis medicinering av sömn/ lugnande- och smärtstillande medel.
Efter en ADDIS-intervju sammanställer man resultatet på en ICD-10 eller DSM-IV diagnoschecklista. Utifrån denna analyserar man resultatet som leder till en bedömning eller diagnos, beroende på yrket hos den som intervjuar. Resultatet överförs till en pedagogisk checklista och en kurva görs som visar åldern när olika symptom uppträdde för varje drog som använts. Pedagogisk checklista samt kurvan används vid uppföljningssamtalet och är naturligtvis ett led i motivations-arbetet. Kurvan hjälper klienten att få en djupare insikt i sitt eget liv genom att visa drogproblemets utveckling, hur man t ex har bytt ut olika droger, vilka symptom som är aktuella idag mm. Man kan antingen överföra information till checklistor och rita kurvan för hand eller få allt gjort genom ett dataprogram.
ADDIS bygger på internationella system
ADDIS är uppbyggd till stor del på APA:s (American Psychiatric Association) och WHO:s (World Health Organization) klassifikationssystem ICD-10 respektive DSM-IV. Båda systemen är erkända, välkända och frekvent använda över hela världen. Sverige anslöt sig till ICD-systemet 1997 och det används oftast inom sjukvården. Vissa psykiatriska kliniker använder fortfarande DSM-systemet. Man kan välja vilket system som ska användas vid analys av svaren från ADDIS-intervjun. Valet bestäms oftast utifrån uppdragsgivarens önskemål, t ex om man arbetar inom socialtjänsten men har nära samarbete med primärvården väljer man ICD; om man samarbetar med en psykiatrisk klinik som använder DSM, då väljer man den.
ADDIS är skräddarsytt för Skandinavien
I mitten av 80-talet introducerades ADDIS på den svenska marknaden och under 90-talet i Norge. Sedan har instrumentet fortlöpande utvecklats och anpassats till Skandinavien. ADDIS har ett brett användningsområde; från tidig upptäckt inom primärvården, identifikation och bekräftelse av problemet inom företagshälsovård, öppenvård och behandlingshem mm, åtgärdsplanering och motivationsarbete med LVM-patienter. Flera projekt och studier har utförts med ADDIS som bas.
ADDIS är till för dig
ADDIS underlättar kartläggningsarbetet genom att du inte behöver tänka själv på vilka frågor du skall ställa. Frågorna är direkta, händelse-orienterade men upplevs ändå inte som hotande för klienten /patienten. ADDIS är objektivt; resultatet blir detsamma oavsett vem som utför intervjun, en säkerhet för både dig och klienten/patienten. Intervjutekniken skapar ett för-troendefullt klimat mellan dig och klienten, som underlättar det fortsatta samarbetet.
ADDIS är till för din klient
ADDIS är kontaktskapande och har faktiskt en stark terapeutisk effekt på klienten/patienten. En högskolestudie från Östfold, Norge visar bl a att den intervjuade känner sig delaktig, sedd och uppmärksammad och får, kanske för första gången, insikt i sin problematik. Motivationen stärks härigenom för att genomföra föreslagna åtgärder.
